10 år sedan
lördag 1 augusti 2009
She's not me...
...är utöver att vara en låt från Madonnas senaste som jag fastnat för idag (alla i känslomässigt handikappades klubb kan nog hitta andra analoger i texten), hur jag känner inför mig själv just nu. Vem är den här osannolikt tuffa, självständiga bruden? Var kom hon ifrån och kan man köpa den typen av självkänsla nånstans?
Levande är bara förnamnet för hur jag känner mig idag. Det går fort, känns som jag kom nyss och har redan avverkat flera dagar. Det går upp och ner. Ibland saknar jag allt därhemma och ibland känner jag mig ensam - men inte en enda gång (hittills, peppar peppar) har jag känt så som all psykologi om kulturkrockar, hemlängtan och transitioner dikterar - jag har inte känt mig liten!
Jag har för övrigt träffat sensommarens kärlek. Han är lattefärgad, den enda med röda ögon och ca 2 månader gammal. Han är duktigast i klassen so far men jag vet att jag måste hålla distans - det kan ju aldrig hålla - han ska ju offras för vetenskapen i början av september.
Har redan skaffat mig en daglig vana som jag vill behålla. Efter varje labdag har jag gått till Starbucks, köpt en grande nånting och satt mig vänd mot New
Haven Green med foten mot skyltfönstret och känt stadspulsen genom skosulan.
Imorn ska jag ta lite bilder på stan så ni får se.
Funderar för övrigt på att börja träna här. Och så måste jag ta reda på var man köper Yale-tröjor...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Får jag föreså Yale Bookstore? Enligt egen utsago störst på Yale apparel. 77 Broadway i New Haven.
Du verkar ha det toppen och jag är så glad för det!
Jag håller med Johan. Du verkar ju ha det rätt så bra, även om du måste släppa kärleksaffären med råttan...
Och vanan med grande någonting ska du självklart behålla!
Skicka en kommentar