PRAO

Idag har jag spenderat större delen av dagen i landstingsfullmäktigesalen som åhörare, eller PRAO kanske man kan kalla det, jag kommer ju hyfsat säkert sitta där nästa år. Dagens debatt har kretsat kring treårsbudgeten. Mot majoritetens förslag la den rödgröna oppositionen ett förslag på höjd landstingsskatt med 50 öre. Ett förslag de också går till val på.

Landstingsskatten i Östergötland idag är 9,85 kr per tjänad 100-lapp och en skattehöjning skulle innebära 1500-1600 kr högre skatt för de flesta löntagare. Detta kommer ju dessutom som en bonus ovanpå de skattehöjningar som utlovas av de rödgröna på riksplan. Återstår att se om de vill höja skatten i kommunen med bara för sakens skull...

För det är just det som är pudelns kärna. För sakens skull. De rödgröna vill ju naturligtvis tillstå att pengarna ska stärka verksamheten och ge mer utförd vård. Men si det enkla förhållandet finns inte!

50-öreshöjningen beräknas ge i runda slängar 300 miljoner kr. Före förra valet pumpade (S) in ca 700 miljoner kr i landstingsverksamheten. Alltså mer än dubbelt så mycket som den här skattehöjningen skulle ge; 700 miljoner av våra gemensamt ihoparbetade skattekronor. Och med hela den fantasisumman pengar lyckades de med ett konststycke av bisarra mått:

De lyckades producera mindre vård!!!

Hur gick det till? Hur kunde det tillåtas ske? Och framför allt; hur har de mage att komma och be om 300 nya miljoner?

Nej, potentialen att förbättra och effektivisera verksamheten finns inom de ekonomiska ramar vi har. Det gäller bara att få in ett nytt tänk - det tar lite tid men vi är helt klart på väg åt rätt håll. Mycket har blivit bättre och under nästa mandatperiod kommer mycket att hända om vi får behålla förtroendet att leda Östergötlands landsting.

Dessutom har ju (s) med vänner missat ett förhållande som faktiskt existerar - med lägre skatt jobbar fler och då blir skattekronorna också fler i landstingets kassakista. Skattekronor som bör investeras ansvarsfullt. För mer skattepengar ska man kräva mer utförd vård - så enkelt är det i min värld!

Säkra perioder

Har precis rullat i säng. Lika tidigt som lyxigt. Känner mig som en fotboll ungefär. Har haft matlagnings- och middagsmys med Carin och som vanligt åt vi fetaostpasta. Kom och tänka på efter att hon åkt att jag glömt säga det vanliga "sms:a när du kommer hem". Det är ju ljust ute. Nu fick jag ett sms med den andemeningen ändå - tack och lov.

Tänkte tillbaka på var jag var för ett halvår sen och hur låst jag var av att alltid behöva tänka på var jag skulle, hur jag skulle ta mig dit och hur jag skulle ta mig hem. Utöver att det va under den mörka årstiden va det också va i en betydligt otryggare del av världen. Men nu är det ju som sagt ljust ute och nu tänker vi knapt alls på sånt här hemma. Men lite har man ju fått börja fundera, i alla fall som tjej och i alla fall under den mörka årstiden.

Jag vill inte att det fortsätter så. Jag vill kunna känna mig trygg när jag ska ta mig hem ensam sent på natten. Och jag vill inte att mina närstående ska behöva oroa sig för mig när jag är ute, oavsett om det är på krogen eller i löpspåret.

Därför är jag så glad över att så många av våra moderata kandidater till kommunfullmäktige i Linköping tar upp tryggheten som en av sina hjärtefrågor inför valrörelsen. Det känns tryggt att tryggheten prioriteras. Och trygghet kan så ofta komma ur så enkla saker; som att gatlyktorna fungerar, att buskage hålls efter och att det är rent och städat.

Vi kämpar för frihet, men frihet är en omöjlighet utan trygghet.